Vaxelpengar och svarta moln

Okej, tank dig detta.
Det ar en solig vardag i slutet pa april. All sno har runnit bort och du och en kar van sitter pa en uteservering och dricker kaffe. Kanske en liten bulle ligger pa fatet framfor dig. Ni pratar om sommaren och semester. Alla livets goda ting! Notan kommer och priset ar inte farligt, riktigt billigt faktiskt. Tjugo kronor, okej. Du lagger en hundralapp till kyparen och vantar pa din vaxel. Ett lang och hogljudd pust hors da bredvid bordet. "Har du verkligen inget mindre?!" Du skakar pa huvudet och ser ursaktande pa honom. Efter fler pustar och letande i fickorna oppnar han munnen igen. "Nehe, da far du en femtiolapp tillbaka sa far din kompis vara skyldig dig sen." Men din van har inte heller nagon vaxel. Du ska precis till att invanda och fraga hur det blev med den resterande tian, var hamnar den? Men han har redan vant pa klacken och gatt.
Ni bestammer er for att ga och kopa nagot litet for att gora upp om de dar tjugo kronorna mellan er sjalva. Ahlens tanker ni, dar finns mycket av allt. Tio minuter senare star din van med en penna i ena handen och en hundralapp i andra. "Har du verkligen inget mindre", hors fran expediten i kassan. Hon skakar, precis som du tidigare gjort, pa huvudet och ursaktar sig. PUST! "Da far du ga och vaxla den dar hundralappen i kiosken pa andra sidan gatan och komma tillbaka sen"

JAG BRYTER SNART IHOP! Jag vet inte var all vaxel i Indien forsvinner men den ar i allra hogsta grad franvarande. Nar vi tar ut pengar far vi femhundralappar och dom kan inte ens vaxla hundralappar. Mycket stort problem. Sa stort att vi faktiskt gick ifran ett internetcafe, utan att betala och med stora svarta moln hangande over oss.

Annars har vi det bra!
// Sofia